And now my dreams are nothing like what they were meant to be

Det känns så himla förutsägbart att säga att skolan tar livet av en för tillfället. Helt bokstavligt. Den snor mitt liv just nu. Och jag förstår ju ändå inget.
Så jag får väl vänta tills jag har annat skriva.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0