Nonsens

Jag ser fram emot att sitta i en insjunken skinnsoffa i en källare med ett svagt bronsfärgat höstljus skimrandes över mig, silat igenom de små fönstrens brunmönstrade gardiner, iförd runda glasögon, skrattrynkor, rött läppstift och brun polotröja. Med håret uppsatt med kinapinnar. Lägga det ena benet över det andra. Se på de långa männen som spelar koncentrerad och preciserad biljard med de seniga händerna placerade framför varandra på biljardbordets gröna duk. Jag ser fram emot väninnan bredvid mig i skinnsoffan med det sammetslila cigarettmunstycket dinglande mellan fingrana på hennes gestikulerande hand. Jag ser fram emot att skratta. Jag ser fram emot att krama min långa man som förlorade biljardspelet, ta på mig kappan, gå ut ur källaren och cykla hem. Jag ser fram emot den kalla luften mot lungorna och kinderna. Mot håret som sliter sig loss ur kinapinnarna när jag cyklar ner i vägens alla djupaste gropar.

Jag ser fram emot Uppsalas gränder.

Jag ser fram emot att från en säng betrakta en morgonvaken människa som sitter i fönstret med en svart katt i famnen, har näsan i pälsen och ögonen stängda. Låtsas som att jag sover. Ser fram emot att sitta i linne och trosor med benen uppdragna i en ohållbar pinnstol vid köksbordet i min lägenhet, att vid det öppna köksfönstret dricka kaffe och titta ner på de första människorna som cyklar till jobbet. Mot tystnaden. Jag ser fram emot att vara galen i någon och dansa till Paul Simon. Jag ser fram emot att gå på gator. Mot att ha ett café och spela Beirut dagarna i ända och koka svartvinbärsté till ungdomarna. Mot att i smyg le åt deras konversationer. Jag ser fram emot en stor poet som bär halsduk inomhus, har sorgsna ögon och tar mig långt härifrån. Mot att se tillbaka på allt och fyllas av melankoli. Jag ser fram emot sorgen men mest mot lyckan. Mot att ha på mig klänningar.

Jag ser fram emot att vara en rödvinsvänster kulturtant med gråvitt hår inlindat i sjalar, ha skrattrynkor och yviga linnekläder. 

Jag ser fram emot höst. Vår. Sommar.
Jag ser fram emot allt som jag inte har insett att jag ser fram emot än.
All resten av mitt liv.