På sommaren var jag vilsen, du hade otur som kom i vägen.

Sedan jag kom hem har det saknats någonting, som om ingenting egentligen var sig helt likt och jag tror att det är sommaren. Jag sover mot min vilja och jag förstår inte varför jag måste sova så mycket och jag lyssnar på Markus Krunegård, han är fantastisk och jag imploderar.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0