Nonsens

Allt går alldeles för fort. Men det är ju en känd klassiker. Idag ska jag läsa Bob Dylans Memoarer vilken jag valde ut till bokrecensionen så fort att jag knappt märkte att det var den jag valde. Och jag ska försöka skriva på den där novellen som egentligen in the bottom of it's heart heter "Det går inte en dag utan att jag tänker på hur ensam jag är". Men med tanke på att vi ska ha ett begränsat antal bokstäver kändes det väl slösaktigt. Min hjärna komponerar ihop allt på natten. På blir jag Oscar Wilde reinkarnerad.  Nattens skörd:


23.59. Öppnar ögonen igen. 0.00. Precis annorlunda. Fast precis likadant.