Vill inte leva med tungan hängandes utanför och tycka synd om mig själv











Igår satt jag på golvet med oranga doftljus som luktar kväljande men ändå behövdes. Och på golvet och med en novell som måste skrivas. 











Och Alfons fanns också med på ett hörn.
Om ni har svårt att se vad denna lurviga klump föreställer så är det alltså Alfons baktass och svans.... och hans rumpa...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0