Först efteråt blir saker klara, varför ska det vara så? Om några år kan vi springa på varann och säga Så illa kan det gå.
Igår satt jag och läste Rolling Stone och Trippen på biblioteket, gick och hade hjärtklappning själv på en gata, köpte en engångskamera, träffade Signe som först trodde att jag var min syster, köpte Granatäppeldryck och olivbröd (och en snickers också om man ska vara helt ärlig), tog kort på oss skrattandes i fula solglasögon, fast de där blåa var ju faktiskt vackra och de måste jag nog ha tror jag, såg på Sex and the City 2 och fick ont i rumpan men tyckte att det ägde ju ändå, gick till Hemköp och panikade runt bland vimlet och de tomma hyllorna, tog kort på Hemköps sluttamp, stoppade ett körsbär i fickan men glömde bort det, köpte massor av choklad och Fläderblomssaft med smak av citron och druva för halva priset, konstaterade att ingen hade kollat leg i den där helvetesrusningen ifall man hade känt för att köpa något man inte får, satte oss i parken och åt choklad och drack dryck och kollade på en kvinna som dansade till livebandet, gick till bryggan men där låg vinden på, träffade på NTI-are, skulle dra från parken men hoppade i sista sekund själv in framför scenen och drog några dancemoves innan vi åter styrde mot bussen, jag kommer aldrig att träffa de där människorna igen liksom, skrattade, hoppade på bussen. You're either on the bus or off the bus.
alltså Jenny gud snälla har hemköp stängt nu? får separationsångest, och jag kan inte ens säga adjö!
Ja herregud, det var så himla kaotiskt halva priset på allt och alla rev bara åt sig random saker och nästan det enda som fanns kvar var bonaqua. Och nu är det stängt tror jag. Less. Det var sorgligt.
