Att skicka en stråle av positiva partiklar mot en mycket tunn guldfolie
Jag skall härmed skriva min första lista. Jag och listor går inte riktigt ihop känner jag, jag är inte en så väldigt listig människa (paus för skratt... eller inte, jag känner mig med ens lika ordvitsig som Ingvar Oldsberg). MEN! Nu ska jag skriva en lista om det ack så heta ämnet TV-program som är bra.
TV-PROGRAM SOM MAN FÖR OMVÄXLINGS SKULL FAKTISKT FÅR UT NÅNTING AV OCH SOM KLARAR AV KONSTSTYCKET ATT PÅ NÅGOT SÄTT FÖRÄNDRA ENS HUMÖR.
3. På den mer eller mindre åtråvärda tredje platsen hittar vi SALTÖN. Motivationen lyder som följande:
Egentligen är det ju inte så bra. Men det känns så genuint svenskt. Kanske är det just genuint svenskt för ett tv-program att vara just inte så bra. Man kan inte ens kalla skådespelarinsatserna för halvdana, för de är mer än så, de är katastrofala, intrigen är mer än bara uppenbar, den står nästan skriven med finstilta bokstäver längst ner på skärmen, eller ännu mer kanske, med skrikande röda ifyllda bokstäver över hela bilden och den sätter rekordet i urspårning då den redan efter första säsongen kändes helt fruktansvärt spårad, men. Men med risk för att låta som någon slags Sverigedemokrat så får den mig att tycka lite mer om gamla, hederliga, skärgårdsmiljöiga och i hemlighet urspårande Sverige.
2. På den förbittrande och förargeliga, fast ändå rätt trevliga, andraplatsen så hamnar helt enkelt PLURA OCH MAUROS KÖK.
Kan man annat än älska ett program där gästlistan stoltserar med namn som Håkan Hellström, Lars Winnerbäck och Markus Krunegård? Det är i dessa stunder som man får för sig att världen egentligen är skräddarsydd för en själv och att allt annat är kuliss, att man själv är det enda riktiga som allt formar sig efter, för det här programmet är helt enkelt perfektion för mig, i den mån som en situation där man i brist på annat att göra sitter och degar i en fåtölj (smaka förresten på det ordet, det är helt absurt) framför tv:n kan kännas som perfektion.
1. Och på första plats, med motivationen att det bjuder på egentligen allt, en långsmal man som gör att man måste ta till ord som i efterhand känns inte så lite patetiska, en tendens att göra ämnen som på förhand känns extremt ointressanta intressanta och ja jag vet inte riktigt hur jag ska brodera ut detta men det är väldigt BRA OCH ROLIGT ALLTIHOPA, hitta på något själv vetja. Så I present, förstaplatsen på min första lista, vilken Signe förmodligen kunde lista ut redan efter att jag presenterat ämnet, nämligen......
BOSTON TEA PARTY! Watch or die(eller åtminstone gå miste om något riktigt , ja för att ta till hårda ord, satans bra).
TV-PROGRAM SOM MAN FÖR OMVÄXLINGS SKULL FAKTISKT FÅR UT NÅNTING AV OCH SOM KLARAR AV KONSTSTYCKET ATT PÅ NÅGOT SÄTT FÖRÄNDRA ENS HUMÖR.
3. På den mer eller mindre åtråvärda tredje platsen hittar vi SALTÖN. Motivationen lyder som följande:
Egentligen är det ju inte så bra. Men det känns så genuint svenskt. Kanske är det just genuint svenskt för ett tv-program att vara just inte så bra. Man kan inte ens kalla skådespelarinsatserna för halvdana, för de är mer än så, de är katastrofala, intrigen är mer än bara uppenbar, den står nästan skriven med finstilta bokstäver längst ner på skärmen, eller ännu mer kanske, med skrikande röda ifyllda bokstäver över hela bilden och den sätter rekordet i urspårning då den redan efter första säsongen kändes helt fruktansvärt spårad, men. Men med risk för att låta som någon slags Sverigedemokrat så får den mig att tycka lite mer om gamla, hederliga, skärgårdsmiljöiga och i hemlighet urspårande Sverige.
2. På den förbittrande och förargeliga, fast ändå rätt trevliga, andraplatsen så hamnar helt enkelt PLURA OCH MAUROS KÖK.
Kan man annat än älska ett program där gästlistan stoltserar med namn som Håkan Hellström, Lars Winnerbäck och Markus Krunegård? Det är i dessa stunder som man får för sig att världen egentligen är skräddarsydd för en själv och att allt annat är kuliss, att man själv är det enda riktiga som allt formar sig efter, för det här programmet är helt enkelt perfektion för mig, i den mån som en situation där man i brist på annat att göra sitter och degar i en fåtölj (smaka förresten på det ordet, det är helt absurt) framför tv:n kan kännas som perfektion.
1. Och på första plats, med motivationen att det bjuder på egentligen allt, en långsmal man som gör att man måste ta till ord som i efterhand känns inte så lite patetiska, en tendens att göra ämnen som på förhand känns extremt ointressanta intressanta och ja jag vet inte riktigt hur jag ska brodera ut detta men det är väldigt BRA OCH ROLIGT ALLTIHOPA, hitta på något själv vetja. Så I present, förstaplatsen på min första lista, vilken Signe förmodligen kunde lista ut redan efter att jag presenterat ämnet, nämligen......
BOSTON TEA PARTY! Watch or die(eller åtminstone gå miste om något riktigt , ja för att ta till hårda ord, satans bra).
Kommentarer
Postat av: Signe
Åh boston tea party!!!!!!!! Jag kände att det var min plikt att kommentera det.
Postat av: Jag
Ja det stämmer, hade du inte kommenterat hade jag blivit sårad typ.
Trackback
