Nonsens

Framkallar bilderna från i somras, skakar så mycket att jag knappt får upp förpackningen och ler och blir tårögd när jag kollar på allt, sommaren var underbar, sedan framförallt besvikelse när jag inser att det är höstvinter regn grått kallt ensamt å sånt nu. Känner att jag vill bli Tomas Di Levas lärjunge eller något liknande, han måste vara världens underbaraste varelse, en människa springer ikapp mig med min tappade vante, blir glad. Drömmer saker om hästar som sjunger och dör fast fortsätter springa ändå och något om en vattenpipa och så. Det är mörkt idag. Man blir kall bara man tittar ut genom fönstret.