Och alla jag räknat med ligger så lågt som de kan

Jag lyssnar på tusen versioner av Just like a woman och springer snabbt snabbt på mörka vägar i skogen, och tänker hihihihihi och sover bort dagen och träffar människor från förr som gör att allt känns som en stor kemisk smet där sakerna inte kan beblanda sig utan glider omkring i lager runt varandra och inte passar in aldrig passa in utan bara finns där som paralella universum bredvid varandra och försöker fungera men kom igen det fungerar ju inte.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0