Du är inte så fin men det är nåt med dig.
om jag ska tänka efter så var den här dagen inte alls kul.
först tandställning hos min eviga demon tandläkarhögskolan
sedan prov i samhällsekonomi och jag tänkte:
"det här går inte jag vill äta mat "
och sen
ensam på nåt satans helvetes volontärmöte där man var tvungen att:
ställa sig upp och snacka på engelska inför alla okändisar, det hade inte varit så farligt om jag inte hade varit själv
för är man två så är man modigare.
och jag är vad man kan kalla kinkig (=med uttalet chinkig, inte det andra)
för någonting händer i kroppen när nån tar sig friheten att limma en ståltråd på ens tänder;
jag känner plötsligt ingen samhörighet med mina händer och ögonen sprängs nästan när jag äter
och jag känner mig ful som en styggelse (andra passar i tandställning men inte jag)
det är fruktansvärt.
gaaaaaaaaahhhhhhhhhhh
men det var fint när jag gick längs strandpromenaden och det kändes som sommarnatt.
först tandställning hos min eviga demon tandläkarhögskolan
sedan prov i samhällsekonomi och jag tänkte:
"det här går inte jag vill äta mat "
och sen
ensam på nåt satans helvetes volontärmöte där man var tvungen att:
ställa sig upp och snacka på engelska inför alla okändisar, det hade inte varit så farligt om jag inte hade varit själv
för är man två så är man modigare.
och jag är vad man kan kalla kinkig (=med uttalet chinkig, inte det andra)
för någonting händer i kroppen när nån tar sig friheten att limma en ståltråd på ens tänder;
jag känner plötsligt ingen samhörighet med mina händer och ögonen sprängs nästan när jag äter
och jag känner mig ful som en styggelse (andra passar i tandställning men inte jag)
det är fruktansvärt.
gaaaaaaaaahhhhhhhhhhh
men det var fint när jag gick längs strandpromenaden och det kändes som sommarnatt.
Won't you tell me what you're thinking of
du fattar inte hur det luktar utomhus nu
I thought you said summer is going to take the pain away
veckans som gicks lyckligaste stund:
sitter på golvet mitt i skywalken som fungerar som ett växthus och solen lyser ute och vi sitter där och lyssnar på Noah and the whale och Tallest man on earth och det är jättevarmt och jag blundar mot solen och molnen far förbi i takt till musiken och något inom mig lugnar ner sig.
annars dålig vecka.
ensamheten gör mig irriterad.
sitter på golvet mitt i skywalken som fungerar som ett växthus och solen lyser ute och vi sitter där och lyssnar på Noah and the whale och Tallest man on earth och det är jättevarmt och jag blundar mot solen och molnen far förbi i takt till musiken och något inom mig lugnar ner sig.
annars dålig vecka.
ensamheten gör mig irriterad.
Cause we will paint our house with water
And I will boil the curtains to extract the drugs of springtime
but the unicorn it stirs up as a mule
I said throw me in the fire now come on
but the unicorn it stirs up as a mule
I said throw me in the fire now come on
Att kamma sitt hår.
Jag beslutade mig för att kamma mitt hår eftersom att det hade så att säga klivit in i en fas av obehindrat self-destruction, doom, frisyrers svar på armageddon osv osv.
Detta slutade självklart i fysisk och psykisk misär.
1. Det börjar redan i duschen där jag tacklar mitt hår på offensiven med allsköns balsamflaskor, det vill säga, jag tar vad jag hittar och sammanlagt går det säkert åt ett par deciliter. Redan här trillar ungefär en fjärdedel av mitt hår av, det vill säga dött hår som endast hållits uppe av tovor, you know the drill.
2. Kammen åker fram, jag börjar ångra detta, uppdraget verkar omöjligt. Efter denna fas har jag ungefär hälften så mycket hår som innan.
3. Jag inser att boven i dramat är den dreadlock som sedan länge, likt Sauron i Sagan om ringen, likt Voldemort i Harry Potter, likt Mårran(som knappast behöver en närmare introduktion), plöjt fram obehindrat över mitt hår och vävt in det i miserabelt tillstånd av total olycka. Det finns bara en sak att göra - klippa av den.
4. Klipper av dreaden. Klipper även lite i den i rent intresse av vad som dolt sig där de senaste månaderna, men det hör inte hit. I alla fall. När jag tittar upp i spegeln är detta vad som möter mig:
- Från luggens början på den vänstra sidan till höger öra (framför vilket dreaden förut satt) råder komplett potta, tänk Justin Bieber (eller pojkarna på dagis), varefter det övergår i lång, rak, platt hästsvans bakom höger öra. Det liknar allt som allt någon som haft hockeyfrissa, insett att den looken kort sagt var ett terrible mistake och börjat spara ut det och att utväxtprocessen kommit ungefär halvvägs.
Det är när man möts av detta i spegeln som en viss överlevnadsinstinkt kallad självdistans kickar in om ni fattar.
Detta slutade självklart i fysisk och psykisk misär.
1. Det börjar redan i duschen där jag tacklar mitt hår på offensiven med allsköns balsamflaskor, det vill säga, jag tar vad jag hittar och sammanlagt går det säkert åt ett par deciliter. Redan här trillar ungefär en fjärdedel av mitt hår av, det vill säga dött hår som endast hållits uppe av tovor, you know the drill.
2. Kammen åker fram, jag börjar ångra detta, uppdraget verkar omöjligt. Efter denna fas har jag ungefär hälften så mycket hår som innan.
3. Jag inser att boven i dramat är den dreadlock som sedan länge, likt Sauron i Sagan om ringen, likt Voldemort i Harry Potter, likt Mårran(som knappast behöver en närmare introduktion), plöjt fram obehindrat över mitt hår och vävt in det i miserabelt tillstånd av total olycka. Det finns bara en sak att göra - klippa av den.
4. Klipper av dreaden. Klipper även lite i den i rent intresse av vad som dolt sig där de senaste månaderna, men det hör inte hit. I alla fall. När jag tittar upp i spegeln är detta vad som möter mig:
- Från luggens början på den vänstra sidan till höger öra (framför vilket dreaden förut satt) råder komplett potta, tänk Justin Bieber (eller pojkarna på dagis), varefter det övergår i lång, rak, platt hästsvans bakom höger öra. Det liknar allt som allt någon som haft hockeyfrissa, insett att den looken kort sagt var ett terrible mistake och börjat spara ut det och att utväxtprocessen kommit ungefär halvvägs.
Det är när man möts av detta i spegeln som en viss överlevnadsinstinkt kallad självdistans kickar in om ni fattar.
I've become, a simple souvenir of someone's kill
Aprilnostalgiade till tusen ända fram tills första april för då vart det plötsligt
!
eller kanske
?
eller kanske
.....
eller kanske
bara
punkt slut end of story herrååå adios addii osv
nämen det jag försöker säga är att det här årets april kom och knocked last year's april off its feet och att nu är det plötsligt dags att lämna exakt allt bakom sig och ännu mera dags att göra engelskaläxa adios.
!
eller kanske
?
eller kanske
.....
eller kanske
bara
punkt slut end of story herrååå adios addii osv
nämen det jag försöker säga är att det här årets april kom och knocked last year's april off its feet och att nu är det plötsligt dags att lämna exakt allt bakom sig och ännu mera dags att göra engelskaläxa adios.
För jag vet att den här natten kommer döda mig
Vet ärligt talat inte vad jag ska säga.
"Det skändliga hade bara snuddat rent mekaniskt vid henne; inte en droppe verkligt fördärv hade trängt in i hennes hjärta - det märkte han fullständigt klart eftersom han läste henne som en öppen bok där hon stod framför honom."
Himlens ögon är slutna, vi gör vad vi vill, alla löften är brutna.
Lyssnar på Emil Jensen och brygger kaffe.
Det har varit en bra vecka. Gått omkring med stängda ögon mot solen och ingen jacka och allt sånt. Suttit på torra gatstenar, sprungit på torr asfalt i natten, köpt en färgig väska, älskar känslan av konsumtion, det kanske är en mörk hemlighet.
I onsdags gick jag på stan i tjocktröja klockan sex på kvällen, mötte upp med (gillar inte det uttrycket men kommer inte på nåt annat) Sebastian som också han gick i tjocktröja fast klockan var sex på kvällen. Gick på schmäck och åt sockerbitar, tappade bort biljett, panik sedan glädje när den plötsligt satt fast innanför jeanslinningen. Gick på Emil Jensens föreställning, snodde någons fanta i pausen, såg resten, känns förlegat att säga att föreställningen var bra för den var SÅ JÄVLA BRA. Kramas hejdå och springer till bussen, eller ja halva vägen i alla fall, hjärtinfarkten kom ju över mig.
I torsdags slutade vi tidigt men bidraget hade rullat in så jag konsumerade kjol och väska och halsband och åkte hem. Sedan var det plötsligt gratisbiljett till folkets bio på tapeten så jag åt snabbt men missade bussen, kom till slut dit i alla fall, träffade Anna för hon skulle jobba där så vi gick till Folkets Bio på Haga och jag drack snabbkaffe i källaren med en social tant och såg sedan Jag är min egen Dolly Parton i världens finaste biosalong.
Ikväll är det Umeå Open i sjömanskostym. Bra vecka ni vet.
Det har varit en bra vecka. Gått omkring med stängda ögon mot solen och ingen jacka och allt sånt. Suttit på torra gatstenar, sprungit på torr asfalt i natten, köpt en färgig väska, älskar känslan av konsumtion, det kanske är en mörk hemlighet.
I onsdags gick jag på stan i tjocktröja klockan sex på kvällen, mötte upp med (gillar inte det uttrycket men kommer inte på nåt annat) Sebastian som också han gick i tjocktröja fast klockan var sex på kvällen. Gick på schmäck och åt sockerbitar, tappade bort biljett, panik sedan glädje när den plötsligt satt fast innanför jeanslinningen. Gick på Emil Jensens föreställning, snodde någons fanta i pausen, såg resten, känns förlegat att säga att föreställningen var bra för den var SÅ JÄVLA BRA. Kramas hejdå och springer till bussen, eller ja halva vägen i alla fall, hjärtinfarkten kom ju över mig.
I torsdags slutade vi tidigt men bidraget hade rullat in så jag konsumerade kjol och väska och halsband och åkte hem. Sedan var det plötsligt gratisbiljett till folkets bio på tapeten så jag åt snabbt men missade bussen, kom till slut dit i alla fall, träffade Anna för hon skulle jobba där så vi gick till Folkets Bio på Haga och jag drack snabbkaffe i källaren med en social tant och såg sedan Jag är min egen Dolly Parton i världens finaste biosalong.
Ikväll är det Umeå Open i sjömanskostym. Bra vecka ni vet.
Jag klipper ut alla stjärnor från himlens pappersvalv
Väcks av ett samtal från le psykakut.
Det borde införas en regel som säger att ska man ha dolt nummer så ska också ens ärende vara av en spännande karaktär, ni vet ser man att ett dolt nummer ringer vill man följdaktligen också att det ska vara Last Survivor, en hemlig beundrare eller någon som med skrovlig röst viskar Packa väskan, nu kommer jag och hämtar dig, i andra änden. Ni fattar poängen. I alla fall
Idag har jag gått runt i hemmet i t-shirt och trosor, gått på torr asfalt i röda sommarskor och lyssnat på Noah and the whale, gått ensam i skogen i solnedgången och lyssnat på fåglarna. Återigen, you get the point, om man slog det på miniräknaren skulle det säkert visa sig att jag promenerat halva livet.
Jag har fortsatt att läsa Brott och straff, fortsatt vara lite kär i Raskolnikov. Återupptagit munspelet(vilket lät för jävligt). Lyssnat mest på Thåström.
Haft känslan av att min pappa förstår mig vid matbordet:
Vi pratar om studentbalen.
Jag: - Jag får ångesten bara jag tänker på att åka i en cabriolet till en bal iförd sidenklänning, det hör man ju själv.
Pappa: Jaja, vänstern anordnar säkert nåt samtidigt dit du kan åka i trasiga jeans och flanellskjorta.
Känner för att bli punkare.
Första gången jag hörde Hey soul sister var i sömnen, den spelades på radion och jag vävde in den i en dröm sådär som man tenderar att göra om man har radio som väckarklocka. Det viktiga är att jag minns första gången jag hörde den.
Dit jag försöker komma är att snart är det april igen.
Och åh, djuren drar kartstreck i skogen.
Det borde införas en regel som säger att ska man ha dolt nummer så ska också ens ärende vara av en spännande karaktär, ni vet ser man att ett dolt nummer ringer vill man följdaktligen också att det ska vara Last Survivor, en hemlig beundrare eller någon som med skrovlig röst viskar Packa väskan, nu kommer jag och hämtar dig, i andra änden. Ni fattar poängen. I alla fall
Idag har jag gått runt i hemmet i t-shirt och trosor, gått på torr asfalt i röda sommarskor och lyssnat på Noah and the whale, gått ensam i skogen i solnedgången och lyssnat på fåglarna. Återigen, you get the point, om man slog det på miniräknaren skulle det säkert visa sig att jag promenerat halva livet.
Jag har fortsatt att läsa Brott och straff, fortsatt vara lite kär i Raskolnikov. Återupptagit munspelet(vilket lät för jävligt). Lyssnat mest på Thåström.
Haft känslan av att min pappa förstår mig vid matbordet:
Vi pratar om studentbalen.
Jag: - Jag får ångesten bara jag tänker på att åka i en cabriolet till en bal iförd sidenklänning, det hör man ju själv.
Pappa: Jaja, vänstern anordnar säkert nåt samtidigt dit du kan åka i trasiga jeans och flanellskjorta.
Känner för att bli punkare.
Första gången jag hörde Hey soul sister var i sömnen, den spelades på radion och jag vävde in den i en dröm sådär som man tenderar att göra om man har radio som väckarklocka. Det viktiga är att jag minns första gången jag hörde den.
Dit jag försöker komma är att snart är det april igen.
Och åh, djuren drar kartstreck i skogen.
Jag kommer ihåg dig när jag går för mig själv, på stranden i Mordviken
Jag hade kunnat se Plura live ikväll och det hade ägt men tyvärr var biljetterna slut när jag väl kom mig för att köpa. Istället för det hade jag kunnat fara och se Bodil Malmsten prata men den föreställningen hade ett otroligt orimligt pris vilket jag märkte när jag väl kom mig för att köpa.
Så istället för det sitter jag här med macka och dator och te och en so-bok vid namn Reflex(vilkens författare jag flera gånger varit nära att ringa bara för att konfrontera dem med min irritation av denna Reflexs undermåliga förklarings- samt förenklingsförmåga). Jag hade kunnat plugga stenhårt för vi har prov imorrn men koncentrationsförmågan sviker mig märkte jag när jag väl kom mig för att testa.
Så istället gjorde jag en bildmapp med namn Inspiration för jag har hört att många har sådana, och ack, det är exakt så mycket roligare än att plugga samhällsekonomi som man kan tro. Nog för att ungefär hälften av bilderna föreställer Patti Smith i olika vinklar, situationer och sällskap (vilket kanske kunde misstolkas). Men vad gör man, hon är trots allt världens snyggaste, coolaste och mest inspirerande kvinna (eller ja kanske delad etta med Janis Joplin). Håll till godo.
Ahh, tänk om man ändå hade fötts som Patti Smith. Eller kanske Janis Joplin.
Jag står rakt under zenit nu, jag ser dig le
Lyssnar på Khoma och hittade just igen världens bästa tröja så det känns ganska lyckat. Har städat och balanserat ångestattacker över fina middagar. Inte lika lyckat. Har försökt äta bara bra mat hela dagen så som tack för det har min mage blåst upp sig och gör ont. Karma funkar inte på mig.
Nu mer Khoma och inväntande av sömnen.
if you ever find your way back to nashville remember you still got a friend
krossar glödande aska med elefantfötter
Nu mer Khoma och inväntande av sömnen.
if you ever find your way back to nashville remember you still got a friend
krossar glödande aska med elefantfötter
ps
ps. jag såg att de har bytt utseende på tacosåsburkarna och med anledning av detta så känner jag att jag är nära att med inspiration från All those years I watched Arthur I never knew what animal he was starta en facebookgrupp med namnet All those years I ate tacos I never knew what the spanish (?) phrases on the tacosaucecans actually meant. Men att starta en facebookgrupp är en aktivitet som aldrig kommer korsa min väg. Om jag inte skulle råka bli en superkänd typ som alla känner ett behov av att gilla på facebook. Fast då får nån annan rättmätligen göra grovjobbet och starta grupp.
ps. i tidigare inlägg uppmärksammar jag det faktum att jag trodde att alla glödlampor i min taklampa var sönder. Pågrund av det totala mörker som därav infann sig i mitt rum om kvällarna så skedde följande: Famlandes i mörkret slog jag huvudet hårt i taklampan genom att gå rätt in i den. Den började lysa igen. Varpå jag hamnade i vad som kan refereras till som ett förvirrat tillstånd. Fenomen med Uri Geller nästa eller.
ps. i tidigare inlägg uppmärksammar jag det faktum att jag trodde att alla glödlampor i min taklampa var sönder. Pågrund av det totala mörker som därav infann sig i mitt rum om kvällarna så skedde följande: Famlandes i mörkret slog jag huvudet hårt i taklampan genom att gå rätt in i den. Den började lysa igen. Varpå jag hamnade i vad som kan refereras till som ett förvirrat tillstånd. Fenomen med Uri Geller nästa eller.
Somewhere along the end we will be back at the start, it will be easier
Lyssnar på Dina händer är fulla av blommor, under stjärnorna och det oupplysta mörkret. Bakom huset på stigen går; ingen. Och månen blev radioaktiv och försvann. Korttidsminnet gör sig påminnt som bortblåst, men jag tror att det ska bli viktigt att komma ihåg;
Även det här kommer en dag att kännas främmande.
I can barely define the shape of this moment in time
and far from flying high in clear blue skies
I'm spiralling down to the hole in the ground where I hide
(har upptäckt nya funktioner, ∞ betyder tydligen infinity)
Kanske är allt vi vet åt helvete
shambles; a condition of great disorder
"Det händer att en plan ibland kan utföras på ett mästerligt och utomordentligt förslaget sätt, fast själva handlingarna, själva grunden för dem, är rubbad och beroende av diverse sjukliga intryck. Det är som en dröm. "
/ Zosimov
det jag ville säga var väl ungefär
jag tror det sitter massa nattdjur överallt och de nuddar vid mig ibland, eller jag vet inte det kanske bara är håret som kittlar mig på ryggen
jag har ont runt munnen av oförklarliga skäl
och jag är så trött på hela grejen med att somna efter middagen och sedan vakna igen vid läggdags
just nu hade det suttit fint med sällskap
eller bara en macka
i alla fall så är alla glödlampor i min taklampa sönder nu märkte jag.
såhär känner jag mig på ett ungefär:
pigg, kärnfrisk, alert, fräsch, positiv, energisk.
jag har ont runt munnen av oförklarliga skäl
och jag är så trött på hela grejen med att somna efter middagen och sedan vakna igen vid läggdags
just nu hade det suttit fint med sällskap
eller bara en macka
i alla fall så är alla glödlampor i min taklampa sönder nu märkte jag.
såhär känner jag mig på ett ungefär:
pigg, kärnfrisk, alert, fräsch, positiv, energisk.
shown how to feel good and told to feel bad
fick en plötslig känsla av att vara high on life för det rasar från taket och det känns alltid lika bra och nu ska jag iförd stickad tröja långkalsonger tjocksockar baka chokladbollar i vårt Upp till kamp-kök som snart har sett sin sista dag. ska öppna fönstren och låta pink floyd strömma ut på alla av intresse.
(när jag är ensam hemma brukar jag laga jättegod mat medans jag spelar Känn ingen sorg på högsta volym och sjunger med)
aahh fåglarna sjunger
(när jag är ensam hemma brukar jag laga jättegod mat medans jag spelar Känn ingen sorg på högsta volym och sjunger med)
aahh fåglarna sjunger
Varje gång jag skakat hem och längtat efter dig igen
Ska komma hem och reda ut min ekonomi, leva hårt och asketiskt, äta hälsosamma måltider som är varken för stora eller för små, ska gå på långpromenader, börja dagen med yoghurt och banan och lyssna på spirituell musik, ska komma HEM.
Och Plura: "Jag ska bli en bättre människa. Hur gör man? Man börjar antagligen med att borsta skorna, tänderna och ansiktet. Jag tror att man äter en morot, eller någonting hårt och skoningslöst - som livet - det är bara att hugga in."
Går på isen, Sörmlandsleden-känsla, på avstånd lukten av grillrök, och solen i ögonen och du ska stå naken inför sanningen och jordens alla kval, tänker efter, bekänner för mig själv, renar, rensar, syndernas förlåtelse, det är söndag.
och vad spelar det för roll om det hade behövt bli såhär eller inte, egentligen.
Och Plura: "Jag ska bli en bättre människa. Hur gör man? Man börjar antagligen med att borsta skorna, tänderna och ansiktet. Jag tror att man äter en morot, eller någonting hårt och skoningslöst - som livet - det är bara att hugga in."
Går på isen, Sörmlandsleden-känsla, på avstånd lukten av grillrök, och solen i ögonen och du ska stå naken inför sanningen och jordens alla kval, tänker efter, bekänner för mig själv, renar, rensar, syndernas förlåtelse, det är söndag.
och vad spelar det för roll om det hade behövt bli såhär eller inte, egentligen.
You take her frail hand, and hold on to the dream
Lyssnar hundra gånger om på A-sidan till The Final Cut och är för första gången i livet på caféet som heter Schmäck, lyssnar på en livespelning med Popterror och de spelar Riksväg 45 för jag sa åt dem att Spelar ni inte Riksväg 45 så sliter jag mig i stycken, och när de spelar är det så bra att jag nästan vänder mig ut och in. Går sedan ensam utan musik över Tegsbron tur och retur för att tänka efter och kolla på staden.
Men utomhus; för lukten skull, lukten som på minner om något, det luktar bra. 
A warning for all still in command
mitt projekt som det heter
Njutbarheten kom på posten
Kommer jag orka läsa? Det är tveksamt. Översta är redan läst och det var sjukt nice så mycket kan jag säga. De andra två ser i alla fall jävligt snygga ut i bokhyllan. Men i sommar tror jag det blir Huckleberry Finn på kajen. Huckleberry Finn och munspel och vatten som glittrar ni vet, romantiskt.
