Nonsens

smiling
spinning round and round
holding hands
the whole world a blur


Idag under svenskan så fick jag ett mental shutdown när Hoppipolla spelades och jag glömde bort att resten av världen såg på så jag råkade känna hur vackert allt var bland människor var av ungefär hälften aldrig nånsin kommer att kunna förstå mig aldrig aldrig aldrig. aldrig aldrig aldrig.

Jag gillar verkligen när människor bara smsar mig för att de undrar hur jag mår eller vad jag har för mig utan att jag har smsat först eller utan ha ett annat ärende. Jag gillar verkligen att gå hem när det är sent på kvällen och jag egentligen skulle kunna ta cykeln men jag går istället för att kunna gå sakta och stanna på bron och kolla på Kryppedalen som är upplyst där över ån och gör att man faktiskt kan tycka att det finns nånting fint med Sävar. Och jag gillar verkligen Albion, Hey soul sister och Sleeping sickness. Jag vet inte vad jag ska ta mig till när jag lyssnar på de låtarna. Och jag gillar verkligen att man börjar kunna reda ut den här veckan nu.  

Jag var bara tvungen att flika in att Supergrass är väldigt BRA och INTRESSANTA och låter som nånting TAKTFAST.

Lukten utomhus påminner om något och jag vet inte vad det är men jag tror att det har något att göra med nytorkad skolgårdsasfalt. Och jag brukar lida av att just när allt vattnet har stillnat så plaskar någon runt i det och rör runt allt igen fast sen när jag är beredd på det så slutar de plaska men nu tror jag att jag har börjat inse hur jag ska göra för att förminska allt till sin rätta storlek och jag påminns om att jag är säker på att jag en dag kommer att kunna strunta i allt och alla och det är inte alls nu men dagen kommer närmre. Och  jag längtar till skärgården fast jag knappt aldrig varit där och mina gardiner ser ut som stora oranga solar.



Och jag citerar en Markus-låt som jag inte riktigt vet om den stämmer in på mig men  Och jag märker att jag faktiskt är glad, och det har inte hänt sen inte vet jag. Jag brukar vara glad. Fast inte på det här sättet och lovet har varit smått fantastiskt och inget har nånsin fått stelna utan hållts i rullning och skolan inser väl att den inte kan börja nu? Men nu fortsätter allt. Eller hur? 

Ni ska nu få ta del av vad som i 90% av alla sina sammanhang skulle refereras till som ett "axplock" ur en dag.
 Choklad som smakade som en blandning av billighetsblockchoklad och gott samvete. Tidning som ni säkert tycker att det känns fruktansvärt fel och otippat om jag säger att jag läser den ibland, och ja, det är det också, men vad tråkigt allt skulle vara om bara tippade saker hände hela tiden.

 Just när jag skulle läsa världens bästa krönika av Jessica Gedin så märkte jag till mitt så kallade "stora förtret" att de hade en ny krönikör. Det var inte najs.

 

Skulle hämta min skiva och min pocket i brevlådan men nej. Den ekade tom.



Gick till Kronans Droghandel för att köpa värktabletter till Alfons....



För om inte detta är en stackare så vet jag inte vad en stackare är för något.



Jag bakade mackor.



Och kvällen avslutades på Hamnmagasinet där bland annat Kreti och Pleti spelade, jag tog dock inte med mig någon kamera eftersom att jag drabbades av paranoida tankar om att jag skulle bli rånad på väg tilll bussen. Så här såg de i alla fall ut i somras. Nu slumpade det sig så att jag inte tog någon buss hem trots allt eftersom att det var far too trevligt för att sticka efter en timme och för att en lång människa med trasiga converse var där så att jag valde att stanna kvar och umgås med denna plus alla andra trevliga människor. Det var en rätt underlig kväll som skapade små efterdyningar av tankeverksamhet i mig resten av helgen.