Nonsens

tycker att det är lite synd att skolan slutar snart, det är det. mest för att det finns folk i vår klass som är jättenice att hänga med men som man förmodligen aldrig kommer att komma sig för att hänga med under sommaren. och jag köpte värsta lila batikklänningen idag. och ska göra klart hemprovet idag great win, nat. och snart är vi lediga och och och ha det så kult på restaurangen.

tänk bara på de chanser man kommer få i framtiden (imorgon som tidigast) för att stå nyvaken i köket på förmiddagen, lyssna på Emil Jensen medan man brygger sitt kaffe och skriver text till folk man tycker om och sedan förbereda sig för en nice dag av nåt slag. det är bara en sån där grej som man kan vara säker på.

she said she would love to come help me but the sea would electrocute us all.

Radiohead – (Nice Dream)

Är bipolär i frågan.

Det som hindrar det från att klaffa fullständigt är väl kanske sättet vissa bara inte kan dricka sitt te utan att göra en grej av det.

Är bara så BIPOLÄR i fråga om det.

har städat mitt rum de är nice, läser nån ny hippiedippieblogg där alla verkar lyssna på dylan och ha veganlugg och stickade tröjor och allmänt vara skitsnygga och lyckade, alltmedan jag sitter här och läser bloggar och tvn är på i bakgrunden och det är nåt sånt här konstigt dåligt amerikanskt på mtv men ibland spelar de musik som påminner om The Knife. det jag vill ha just nu är massa thom yorke och johnny greenwood-musik och eftermiddagar i parken med folk. vädret är otroligt deprimerande.


thom yorke skare va

men nej men nej men nej men nej men nej men nej men nej men nej

men; nej!

Aldrig har jag sett himlen så blå som när jag gick upp, mitt i vårnatten; hungrig klarvaken.
Till köket; för ett glas mjölk och kex med smör på, ur minnet såsom pappa gjorde iordning på en bricka och tog ut på altanen mitt i sommaren när jag var liten, smöret smälte och var varmt och jag var irriterad på pappa för att han gjorde iordning det där för jag gillade inte digestivekex speciellt inte digestivekex med varmt smält smör på mitt i sommaren när man hellre hade ätit glass.

Men mitt i vårnatten; himlen var i technicolor.

jag visste aldrig att livet skulle komma till en punkt då jag står och stryker en sjömanskostym i det lilla orangea rummet och lyssnar på Radiohead med en absurd känsla och förnimmelse av att när som helst bara kunna känna att det är för mycket och sedan bara göra något drastiskt som att spy över sjömanskostymen eller göra ett stort brännmärke på den. ah ack minnen med fysisk inverkan.

vad man gör när man känner sig som att man har upplevt allt som går att uppleva och känner VAD GÖR JAG NU:

Ja antingen så kan man ju göra nånting jävligt nytt och brutalt som man aldrig har tänkt på innan och som formligen rockar

eller

Så öppnar man sin mapp som heter Inspiration, kollar igenom bilderna och känner att ja, allt kommer att bli underbart bara det får gå lite tid så att jag finner mig själv på ett annat ställe än där jag är nu, nåt ställe som är lite mer carboncopy med bilderna i min Inspirationsmapp

ni ser

en läxa som det tar en minut att lära sig är att: att söka glädjen i det som varit leder till melankoli, att söka glädje i det som möjligtvis kan vara framöver leder till glädje, längtan och andra nice känslor. att söka glädje i nuet är skitsnack. i alla fall om inte nuet formligen rockar. 

problemet med nuet är att

ofta när man söker glädje i nuet så leder det till att man tänker att nuet rockade förut men inte i dagsläget och sen är man tillbaka där och är melankolisk över det som varit. det är det detta man ständigt faller tillbaka till och det är det som är problemet. denna lättlärda läxa är som när man pluggar till ett läxförhör och känner Ja yes den här läxan tar en minut att lära sig och sen när man väl sitter där så visar det sig att det man trodde var hela uppgiften i själva verket bara skrapade på ytan till något monstruöst.

nejmen jag har faktiskt glömt vars jag ville komma med detta. kanske att det är en bra idé att ha en supernice Inspirationsmapp på datorn.

he looks like the real thing he tastes like the real thing my fake plastic love

and it wears me out

det här måste plockas bort nu huvuden ska rulla rakt genom stockholm till göteborg jag ska slåss DET HÄR MÅSTE PLOCKAS BORT NU och så vart det bestämt.

nu är rälsen kirrad både uppe och nere ser fram emot ännu en tid av flytande föda och på lördag är det kulturnatta

Dagern fortsatte kvar vid köksbordet
hade jag varit stenhård hade jag kanske stått och rökt under köksfläkten by now
istället tog jag fram min digitalkamera som jag bara duger till att ta jättesuddiga bilder med
och lyssnar på Meursault och ja



skrev ner grejer att säga på fredag på engelskan när vår stenhårda klass ska dricka te äta fika och snacka om böcker



såhär jättesnyggt not blir det när jag ska proffsblogga aka ta kort på vad jag äter, faktum var att jag för tillfället till och med tog fram en lövformad skål, brukar äta på platta vita tallrikar som alla andra i vanliga fall men hur hade det sett ut ajustde



det här är mitt köksfönster där jag kan titta ut och ibland i ett tillstånd av skräck sätta kaffet i halsen och se Jehovas Vittnen komma upp för grusgången 



det här är jag stenhård med huvudet svävandes fritt i dörröppningen



min kaffekokare, asnice, gör godare kaffe än midgårds kafeteria iaf



vad jag dricker mitt kaffe i!!!!11!!!!1!!!!!one!!!!1!!!



det lilla köksfönstret som är asnice att borsta tänderna i på avslutningsdagens morgon alltmedan man lyssnar på Cornelis Vreeswijk



första kortet jag någonsin tagit av denna karaktären nivet spegeln och kameran in display, ni sere inte men dagen till ära är jag STENHÅRD i nå fläta linne NO BEHÅ I MEAN JAG ÄR TROTS ALLT LEDIG och en blommig kjol obs! ej seriös med posen som ni förhoppningsvis ser så lite som möjligt av pågrund av min högst proffsiga ljussättning

ps. det är jag som har gjort nyckelhållaren i form av en jättetsor nyckel så jävla stenhårt aja nu har ni sett lite av mitt hus kul va yeah well herrå 


 

i keep the wolf from the door but he calls me up,
calls me on the phone and tells me all the ways that he's gonna mess me up


ledig idag så dricker tre koppar kaffe och lyssnar på Säkert! och läser Västerbottenskuriren, tagit en tvåtimmarsfrukost mest för inget annat verkar roligare just nu än att sitta vid köksbordet och börja på en sommarspelningslista och läsa han-som-spelar-i-popterrors-krönika i vk och äta såna där rullade mackor. men ska gå ut med hundarna sen komma in och återgå till köket och göra lunch. det bästa med ledighet- hela denna lättillgänglighet till MAT.

gjorde nåt nu på kvällen som var så pretentiöst att jag inte vågar skriva det för då skulle läsaren till detta gå och stoppa fingrarna i halsen för hur vågar hon vara ett sådant pretto??????????????????????????? har lagt det i mina personliga x-files så att säga och går nu och ser på filip och fredrik istället

har förresten läst ut A home at the end of the world nu

he is wearing only those polka-dot boxers as galaxes explode overhead

längesedan jag läste bok som var så ickebanbrytande och ändå så NICE

DET BÄSTA I LIVET VAR ATT TA NATTBUSSEN HEM DEN SISTA APRIL OCH KOMMA IN I BUSSEN OCH HÖRA APRILHIMLEN SPELAS PÅ RADION OCH KÄNNA ATT "A THAT CLOSES THE DEAL." DET BÄSTA I LIVET VAR ATT SOVA PÅ NÅGONS HJÄRTSLAG I BIBLIOTEKET. DET BÄSTA I LIVET VAR ATT HOPPA RUNT SOM EN JÄVLA GALNING TILL EXECUTION SONG. DET BÄSTA I LIVET VAR NÄR JAG TRODDE ATT DU INTE BRYDDE DIG LÄNGRE OCH SÅ PLÖTSLIGT JÄMFÖRDE DU MIG MED EDWARD CULLEN. DET BÄSTA I LIVET VAR DEN DÄR KVÄLLEN PÅ HAMNIS, HUR DET KÄNDES DAGEN DÄRPÅ. DET BÄSTA I LIVET VAR ATT HÅLLA HAND I DEMONSTRATIONSTÅGET. DET BÄSTA I LIVET VAR ÖVERHUVUDTAGET FÖRSTA MAJ. DET BÄSTA I LIVET VAR ATT GÅ TILL BUSSEN OCH LYSSNA PÅ SÅNG I BUSS PÅ VILLOVÄGAR. DET BÄSTA I LIVET VAR ATT SPELA INFÖR PUBLIK. DET BÄSTA I LIVET VAR ATT SE VATTNET GLITTRA PÅ VÅREN. DET BÄSTA I LIVET VAR ATT BARA LIGGA PÅ SÄNGEN OCH LYSSNA PÅ POPTERROR TILLSAMMANS OM OCH OM IGEN. DET BÄSTA I LIVET VAR ATT SE BOB HUND. DET BÄSTA I LIVET VAR ATT SE HÄSTPOJKEN I REGNET PÅ TRÄSTOCK. DET BÄSTA I LIVET VAR NÄR JENNY WILSON DROG UPP OSS PÅ SCENEN OCH VI DANSADE OCH NÄR LÅTEN VAR SLUT SÅ STOD VI DÄR MITT PÅ SCENEN I SVETTEN OCH KRAMADES, MITT PÅ SCENEN.  

det är något av det bästa i livet än så länge

well i loved you back then but i don't recognize you now

Snear som satan för denhär helgen sög och att röra sig runt i hela denhär kulturelit-grejen känns bara malplacerat och skapar mindervärdeskomplex och känner mig mer än allt ensam. Enda fina var väl att borra ner huvudet i en annans hår i entrén och sitta där och tillsammans känna antiklimaxet.

newsflash: att vara ensam gör en inte mer självständig det gör en bara mer ensam.

Igår var jag på Made och såg Blood on the floor och något superkulturigt pretentiöst som jag planerar att skriva något kritiskt om sen, så mer om det senare.

Det som verkar som drömmen är att flytta till Amsterdam. London och Frankrike i all dess ära men "staden är också känd för dess rika cykelkultur", "Amsterdam räknas som världens mest liberala stad", "Amsterdam har den största gamla stan av alla Europas huvudstäder, där det finns många kanaler och små gator.". Jag tror jag ska flytta dit efter gymnasiet eller något sånt.

Nu ska jag dra och köpa den nya marabou-chokladen och ett nytt cykellås och sedan dra till regementet och ha engelska och ikväll ska jag vara auktoritär som snusk i form av publikvärd på made så adios.

drömmen är alltså bosnien-hercegovinsk kommunistmusik från eurovision song contest 2009, jag tycker jag förtjänar stilpoäng för att objektet för denna tillfälliga besatthet känns åtminstone lite otippat.

har suttit i glashuset i två timmar och tjugi minuter mestadelas av tiden med sebastian och druckit juice och lyssnat på noah and the whale och utländsk progg och sen en del av tiden själv småpratandes med en student från österriket. det är i alla fall just nu trettioåtta fucking grader här inne ärligt talat inte drömmen om man har mensvärk. frågan är vad jag ska göra i en och en halv timme till med tanke på att en enda person hittills har gjort vår kultrurella biktning men who can blame them egentligen, det är kanske inte så att man går runt med en kulturell biktining redo att spontant spilla ur sig

men med tanke på den tid detta ger mig att göra av med så tänker jag härmed skriva ner vad jag vill göra.

drömmen är just nu att helt enkelt (shit pomfritt jag hittade just en öppnad påse vinergum i en låda, ja tack säger jag till det) sitta på en brygga i skeppsvik i skymningen, höra kluckandet från ekan som ligger och flyter där nedanför, känna vindarna som är fyllda med små vattendroppar slå emot mig, kanske se någon ro förbi. vattttttteeennnnnnnn(aah man blev ju inte mindre törstig av att trycka i sig typ tjugo gamla ljumna vingummin)

åka till nydala och bada

sitta i en husbil och dricka direkt ur en tvåliters lokaflaska

allt som innefattar sällskap och närheten av vatten really

vadå ofta det är rättvist att folk sitter därutanför och äter mjukglass i perfekt eftermiddagsvärme och jag är härinne i fyrtiograders värme

å andra sidan

det är inte varje dag man hittar ett öppnat men fullt paket vingummin. öppnat men fullt - perfekt för snyltning.

a tänk att sitta i parken det hade varit nice

snart är det bara en timme kvar hallelujah

aja återkommer kanske om jag inte hittar någon värdare syssla

addi

quite frankly:

skiter i samhällslektionen och äter glass i solen, är så varm om fötterna att det till sist skvalpar i skorna, äter vårrullar i vildmannen, svär av misstag i stadskyrkan, flyr, springer barfota till buss med ont i brösten och byxor som snart hänger vid fotknölarna, lyssnar på nyinköpta nationalteatern-lpn och tänder rökelse med öppet fönster för bästa stämning, och nu kronan på verket plugga miljökunskap GULP. imorrn ska jag stå i glashuset och göra något som har med made att göra och säkert skämma ut mig så please don't be there you are better off square eller nåt liknande.

tre på natten nya vänner. som lånar ut tröjor tänder brasor och följer till rätt dörr, kram hejdå

och sedan

hej
äru arg
a och ingenting är vettigt noll tre tretti

Om igår var den perfekta dagen för att ta på gränsen till teatraliskt melankoliska promenader i regnet och lyssna på Harhjärta, sova hela eftermiddagen, vakna omtäcknad i ett strömavbrott och för första gången på länge se på en långfilm, även om den enda anledningen till att se på film var för att fjärrkontrollen låg försvunnen under en tröja och det som gick på den inställda kanalen tv4+ var just någon sorts tam, familjevänlig dramakomedifilm, lyssna på Morrissey, läsa Bodil Malmsten

så var idag den perfekta dagen för att

i timmar utföra fysisk aktivitetet, kratta barfota och för årets första gång sitta på altanen och känna smaken av juice såsom den smakar när man dricker den i solen, och för årets första gång ta fram cykeln och i motvind uppför backar lyssna på " Well I'll look at you and say it's the happiest that I've ever been and I'll say; I no longer feel I have to be James Dean". 

Livet återgår så sakteliga till de små nöjena;

såsom att sitta i sitt rum och känna lukten av nytvättat när vinden kommer in genom det öppna fönstret

Ser på något sorts program där Kristian Anttila är med. Hade nästan glömt att jag gillar han eftersom att han någon gång i vintras blev föremål för något annat, (någon sorts gemenskap).

Men lyssnar på massa Anttila och Skansros och Pihlis (som har bästa albumtiteln; Nu skiter jag i allt och blir gravid).

Åh herregud det är månadens andra dag jag har 8h59minuter kvar på Spotify.

Ska skaffa supergrungiga kläder. Nu när jobbet är säkrat så slänger jag de sparade pengarna i ån istället.

Ser fram emot att jobba på Gammlia ni vet och för att citera Oscar tillika min införskaffade lillebror - Då får du gå runt i såna där sköna klänningar.

Ah juste, miljökunskap vare herpusderpus.

Det var valborg och jag kissade i skogen sex gånger och himlen var batikmönstrad. Busshållplats mitt inatten, behövs för att ungdomen ska vara romantisk.

Första maj och klass mot klass och alliansen ska krossas och upp till kamp emot kvalen, bästa dagsupplägget på året, och det regnar alltid på första maj, i år haglade det också. Gick och skrek med en människa som är fin och gick och våndades lite över en annans närvaro. Men ni vet, de behövs kanske också för att ungdomen ska vara romantisk nog.
("men det är bara sånt man säger för att kunna härda ut")