VÄRLDENS BÄSTA LÅT.

AND LOVE, LOVE WILL TEAR US APART AGAIN

Joy Division – Love Will Tear Us Apart

Kom och sätt ditt liv på spel för min skull (vill slita dig i stycken)

den kvällen var väl på ett sätt som en freudiansk felsägning. ett uttryck som jag introducerades för under en opassande situation, eller ja den var ju inte det ursprungligen men den vart det. i och med.

kanske till och med ska skriva ner allt nånstans för det finns ju en del att säga om allt.


FOTNOT TILL SIGNE:
jag menar inte i och med detta att jag gillar det jag redan förklarat att jag inte gillade.

Då var allt sagt.

Det krävdes tre hitlåtar och nu är det sagt, nu har Robyn helt officiellt sagt allt om de känslor som så att säga har funnits i mig under åtminstone tre kvartal och nu var det sagt eller sjunget eller vad man ska säga. Det var nästan en befrielse att uppleva.

Listen now, I was afraid of everything

det kan inte understrykas nog det faktum att man drömmer helt värdelösa drömmar när man har feber, över huvudtaget så är allt som har något med sömn att göra helt värdelöst när man är sjuk.
nu
PEPPAR JAG LIVET
jag
PEPPAR
allt!
som inte har med att ligga hemma att göra.

och att komma hem: och finna: inget

Åh jag förstår inte.
Hur det helt plötsligt bara kan gå åt helvete med allt. från ena veckan till den andra.

och fyrtio graders feber och livet har knappt förut varit mer motbjudande. (och vaknar så svettig att de dyblöta lakanen ligger klistrade mot alltigenom fuktiga hud) men det är den fysiska biten. (går att handskas med).


Maybe January light will consume my heart with it's cruel ray

saknad måste vara nåt fysiskt. eller nåt som är så psykiskt att det måste SPILLA UT SIG ÖVER DET FYSISKA för att det INTE FÅR PLATS. 

det måste vara nåt fysiskt för det går inte att lugna ner sig, få bort det, tysta ner det MED TANKEKRAFT det finns fysiskt levande i kroppen. man kan lägga handen på det.







inse att det snart är April igen jag får nästan panik 

kvällen går: Joy Division och Pablo Neruda (hur pretentiöst som helst)

Perhaps not to be is to be without your being,
without your going, that cuts noon light
like a blue flower, without your passing
later through fog and stones,
without the torch you lift in your hand
that others may not see as golden,
that perhaps no one believed blossomed
the glowing origin of the rose,
without, in the end, your being, your coming
suddenly, inspiringly, to know my life,
blaze of the rose-tree, wheat of the breeze:
and it follows that I am, because you are:
it follows from ‘you are’, that I am, and we:
and, because of love, you will, I will,
We will, come to be.



Jättepretentiöst och jätteromantiskt. Idag var en bra dag.


Du kan ju dö nu

Finns nog inte mycket att göra åt den här dagen men imorse vaknade jag till Blowin' in the wind på radion, ägde som ni förstår.

Babyshambles – Lost Art Of Murder

Anna Von Hausswolff – Old Beauty, Du Kan Nu Dö

Almedal – Krokusvägen

Ps. länkarna funkar nu.

Och du så vacker att Sinatra skulle ha fallit vid dina fötter.

Vaknade med en smäll av högljutt radioknaster. Lyckades ratta in nån kanal som gjorde mig tvärvaken för de spelade bara en massa gamla låtar som liksom sådär andades svartvitt och smygkristet, det var jättefint.

Skolan, jag vet inte, oj, jag orkar inte. Får nostalgi nästan vid tanken på att när jag var liten så var alltid luncherna höjdpunkten på dagen och det är det nu med. Och någon fin introducerade mig för nåt superproggigt fint band med sedvanlig entusiasm och drack ur en okänd flaska med mig och jag tänkte på Håkan Hellström ("och jag undrar vad du tycker om mig nu, har du förändrats, jag dricker ur vad som helst nu") och en annan fin var blyg i kafeterian och. En Mr. Fruktansvärd i biblioteket som alltid får hjärtat att brista på mitten. 

och jag fick höra världsproblemen lösas på bussen, typiskt dig, fina.  

Well there is something in the air that makes it difficult to live

Ja, jag relapsar med Mando Diao. The Wildfire är kanske deras mästerverk. ( Mando Diao – The Wildfire (If It Was True) )

Om man säger såhär:

... and cried cause everyone was happy and on the streets, well they were dancing to some kind of puortorican music, that we would hate but we would just move along to.

Vill spontandansa i folkmassor mer än nåt just nu.

We just don't care if they see us fall just don't care just don't care at all

HUR TÖNTIGT SOM HELST JAG VET, MEN EN RELAPSE ÄR EN RELAPSE.




JÄTTECOOLA JÄTTESNYGGA JÄTTEBRA

Måste väl dansa (bli av med denna fruktansvärdhet)

Med kärlek å med fred/lyssnar på Västra frölundA

Knarkar violtabletter, det måste vara en av de bästa uppfinningarna, för de räcker jättelänge eftersom att de fastnar i tänderna, ska börja att alltid ha violtabletter. Lyssnar på mina Starred-låtar på Spotify, hur bra som helst och inte ett dugg creddigt.


Jag var den gladaste människan du mött

Tror jag är rädd för att bli lycklig eller nåt, det är det som verkar mest rimligt som förklaring, vad bra som än händer tänker jag altid att det här kommer jag snart att sakna jättemycket, fast det inte ens måste va så. Och känslan av att Det här som jag har nu, det kommer jag snart att sakna, och ändå inte klara av att uppskatta det, känns liksom tom och ihålig på nåt vis. Och jag väntar alltid med att vilja ha saker tills jag är tvungen att måsta sakna det.  

Men igår på vägen hem så älskade jag alla som klev på bussen för det kändes som att det liksom hörde till på nåt vis, som en självklarhet.

Hade ju ägt att flytta till ett rivningshus och bara va kusligt alternativ

Receptet på att aldrig vara sugen på choklad nånsin mer går ut på att först inte sova mer än tio minuter på trettioen timmar och sedan sova i tolv, jag har aldrig varit mindre sugen på choklad, vilket är lite tråkigt för det skulle va kul att äta choklad nu.

Vänta här, måste bara gå ut en stund och springa för jag är så glad.

Shit, kommer på massa grejer. Visste ni till exempel att

så länge som man har kaffe, bricanyl och Subterranean homesick blues så behöver man inte sömn alls, utan kan sitta och stampa takten med fötterna i sjubussen

Fröken svår och Jag kan inte andas har exakt samma intro, till och med mer exakt samma än Delivery och Party with my pain

jag måste sluta använda Wella schampoo för det gjorde luggen mjuk och flygig= om man drar handen genom den för att få iväg den jäveln ur ögonen så bara faller den tillbaka lite lätt och luftigt, vilket gör en redo att bara hämta saxen och klippa VEGANLUGG, ett begrepp Lisette introducerade mig för

måste skaffa: motsträvig lugg

incesten har till och med tagit en avkrok och dragit till stockholm! hoppas den flyttar dit helt

en insikt om att ordet nonsens härstammar från ordet, eller ja, orden, NO SENSE, alternativt att de båda härstammar från nåt latinskt ord eller samma ordträd eller vad nu de älskade pedagogerna skulle ha sagt, i alla fall så ägde det att inse, älskar när man inser såna där grejer som man tror att ingen annan har insett fast alla i själva verket säkert redan vet

måste ändra bloggens namn till nonsens






Han har blivit som en sorts respirator nästan.

- Om man blunder är det nästan som om man inte var här.

- Då får du allt blunda bra hårt.

- Jag gör ju det.

Och dekadensen är hård, alla mina vänner har gett upp sömn.

Idag på fem minuter slängde jag ihop den ultimata Håkan-spotifylistan med alla värstingar, Aprilhimlen och Uppsnärjd efter varann, det går ju nästan inte för det är för bra, och jag gjorde min jullovsklassiker genom att en sista gång äta alla sorters julkakor, dricka glögg och se på Scoop, vet inte varför just den filmen blev en klassiker med tanke på hur neurotisk man blir av Woody Allen, men i alla fall och icke desto mindre, en klassiker är det.
Och skolan börjar imorgon och jag tror att det här blir en sån där sömnlös natt som alltid men det ska bli väldigt fint att se alla igen, eller inte alla men ni fattar.


Vill typ bli en helt ny person. Om man ska vara sådär klassiskt nattdramatiskt alltså.

Allt är bedrägeri, men det struntar jag i för att du har så mjuka läppar

Hela förmiddan var vi i massa mataffäer (två) och ni vet kollade utbud och köpte chokladpudding. Och eftermiddan var hur förvirrande som helst, det enda som made sense var att jag snyltade en kopp kaffe på Max åt två fina klasskamrater (som värsta Robin Hood) och nu lyssnar jag på Flyktsoda(och lite Masshysteri), ändå bra, klunk klunk. (Visste ni att Håkan har snott hela Kom igen Lena-konceptet från Cornelis, det var en besvikelse att inse)

Det är nåt jag ska bevisa, vet inte vad det är, säkert inget viktigt

You came, and you left my life in a mess




(så fullt av frustration!)


She said; I remember a feverish night.

Doppar pennan i bläckhornet. Så underbart, snart blir det Upp till kamp och så fort det inte är helg längre kommer allt att bli jättefint.


För vem kan glömma att stjärnorna någon gång blir stenar?

Gillar att vara dum i huvet mitt i natten och råka kasta mig i väggen när jag ska kasta mig i säng och sedan bara ramla ur sängen gång på gång och sitta på golvet och se på Upp till Kamp i tre timmar och tänka Oj, det är sådär livet ska vara. Jag vet exakt hur jag tycker att livet borde bli.

och det fina med håkan är att man kan identifiera sig med honom.
allt jag har att säga om kanske hela den här vintern finns redan nerskrivet i En vän med en bil, ock jag tänker inte länka för det misslyckas ju bara och ni vet ju hur den går.  

A det måste finnas nåt sätt att bli vän med den här planeten

Hästpojken – Jag Kan Inte Andas


1.Har börjat förstå att mina länkar trilskas, men vadå det ser ju rätt ut, då borde det ju vara rätt också.
2.Men det där är en gråta och skrika och kanske göra sönder nåt och ALDRIG LYCKAS TA SIG ÖVER - låt.       

3.Det var en bra kväll på nåt sätt och det sas saker om växthuseffekten som vänsterpropaganda(mitt område.) 
4.Jag spelade laserdome och ingen kunde träffa mig på axlarna pågrund av att mitt hår var i vägen, så himla bra.
5.Filip och Fredriks nyårsprogram var underbart och Hoffmaestro sjöng Vid protesfabrikens stängsel.
6.Corneils Vreeswijk – Ballad på en soptipp.
7.Cornelis Vreeswijk – Grimasch om morgonen.
8.Att det är lätt att länka från spotify har gett mig storhetsvansinne, fast det funkar ju inte för den saken.
9.Och det här är nog en sån där natt då man blir vaken.


"-Det här måste vara en low point", tänkte jag.

Jag tror det här är en low point i livet. Jag ställs oförstående inför min egen dygnsrytm och min kropp måste undra om jag håller på att dö eller vad jag nu håller på med. Detta är de senaste dygnen:

kväll 1:
Kommer hem vid 02.00, går och lägger mig, kan inte sova, sätter på datorn. vid 5.00 - hör att mamma och pappa har gått upp, jag - fortfarande vaken(och ovanligt röd i ögonen). Ju mer klockan blir, desto ovilligare att somna av rädsla för att sedan inte vakna förrän det är kväll igen. Vid 7.00 - känner kaffelukt, blir hungrig. Vill äta men kan inte gå upp för då skulle ju mamma och pappa fatta att jag inte har sovigt = bli oroliga = jobbigt. Måste med andra ord hålla mig vaken tills de har farit så jag kan gå ner och äta. 8.00 - går ner och gör kaffe och mat. 9.00 - somnar, strategiskt placerad i tv-soffan istället för sängen, för att vakna när min syster kliver upp så att jag inte sover hela dagen. Sover i omgångar fram tills 14.00.

Sedan fortgår dagen i dvala, märker att jag inte är ett dugg hungrig på dagen, istället hungrig hela natten. 

kväll 2: Vid sju på kvällen lyssnar jag på en skiva, blir supertrött. 20.00 - går och lägger mig. Somnar.
23.47 - vaknar i tron att det är morgon, blir besviken och inser att jag måste somna om igen. Sover och drömmer om pizzor som har något sorts tema av Drake och Josh (ni vet,http://sharetv.org/shows/drake_and_josh ) tills jag vaknar vid 3.00 och är utvilad, känner att Det här måste vara en low point, vad håller jag på med. Somnar till slut och vaknar till sist vid 11.00, KOM IGEN, NÄR MAN HAR SOVIT SEN ÅTTA PÅ KVÄLLEN KAN MAN VÄL VAKNA LITE TIDIGARE? 

ps. Har märkt att fulla människor skickar betydligt fler "saknar dig"-sms än andra och att det känns som att jag har ett underskott av Lars Winnerbäck, detta skall rådas bot på.  

01.11/01.11

Hatar när man tänker en genialisk tanke och så försvinner den.
Ska andas in den nya luften, nu gör vi det här.

RSS 2.0