varför hålla kvar en enda till sekund, försöka sova när du inte får en blund
Igår kväll byggde jag en koja i mitt rum och kände mig 50% genialisk 50% sinnessjuk, kollade på Control som är hur vacker som helst, och sen blev klockan över två så jag la mig i kojan och har aldrig sovit sämre. Det var tyvärr kallt och hårt. Fast superfint.
Lyssnade på detta:
Men det här känns t o m i kroppen (januari)
Lyssnade på detta:
Men det här känns t o m i kroppen (januari)
Är det verkligen så konstigt att vi har tappat andan
Livet är en hora hörde jag och ni ska veta vad poetiskt det är en kväll när man bränner papper för att känna lukten och funderar på att bygga en koja och gömma sig där, och bara skriver här för att man ändå inte kommer sova förrän om några timmar och sedan vakna när halva dagen redan har gått, och man lyssnar på konstig ful punk där de sjunger Livet är en hora (men man tycker det är förvånande poetiskt) fast de sjunger också saker som Jag saknar dig mer än jag ger sken av. Hoppsan.
Köpte en bok som var vacker och tydligen gjord av cannabis. När jag var på mellandagsrean och livskrisade. Fast den var inte på rea förstås, det vackraste i livet är aldrig på rea och livet är en hora.
om tio år eller så kanske det här blir våran bästa tid
och vi måste vända denna sida mot fienden för att visa dem where we're coming from
Köpte en bok som var vacker och tydligen gjord av cannabis. När jag var på mellandagsrean och livskrisade. Fast den var inte på rea förstås, det vackraste i livet är aldrig på rea och livet är en hora.
om tio år eller så kanske det här blir våran bästa tid
och vi måste vända denna sida mot fienden för att visa dem where we're coming from
all the things you've got, that you'll never need
Borde ta reda på vad man säger till de med andnöd i hjärtat (värsta tröstaren någonsin, som tror kramar och medlidande är lösningen på allt). Vill till Arvika, de första stulna jordgubbarna och ljumma kvällspomenader i stadens finaste delar (ni vet de där delarna av stan som man sparar på för att de är så fina att man inte vill slita ut dem med för mycket minnen).
Gå över Tegsbron i vårljuset.
Gå över Tegsbron i vårljuset.
But I'm still no one and you're my star
Been thinking about you, and there's no rest.
-
om ni undrar varför jag gör såna där korta streck så är det för att jag vill ha mellanrum men blogg.se tycker att det kan jag klara mig utan men jag har kommit på ett sätt att överlista blogg. se nämligen med såna där små streck och dessutom. så gillar jag det. lyssnar på Radiohead och Krunegård och nu ska jag till stan och umgås och jag vet inte, känns som i somras.
-
om ni undrar varför jag gör såna där korta streck så är det för att jag vill ha mellanrum men blogg.se tycker att det kan jag klara mig utan men jag har kommit på ett sätt att överlista blogg. se nämligen med såna där små streck och dessutom. så gillar jag det. lyssnar på Radiohead och Krunegård och nu ska jag till stan och umgås och jag vet inte, känns som i somras.
Man kan inte krama ett minne, vadå, det är det enda jag gjort hela livet
Den inre resan har fastnat i loopar, nu skiter jag iu alltihopa, var det visst. Året är väl slut och man borde väl sammanfatta det hela med klyschiga ord om hur vackert och fruktansvärt allt har varit, hur långtråkigt det har varit och hus svindlande det har känts osv, ni fattar, men
-
det har varit över förväntan (förutom att jag fortfarande aldrig har sett Babyshambles live). Har väl varit det vackraste året någonsin precis som förra året för när åren slutar vara det bästa hittills kanske man bara ska lägga av. Men
-
det enda jag fortfarande undrar efter det här året är om 'Jag kan fortfarande inte gå ordentligt när jag ser dig' duger som känsloförklaring eller om man ska känna efter bättre, men
-
året är slut och jag vill fortfarande åka till Frankrike och läsa djupa romaner och älska människor med tunna sjalar på sig inomhus, för
-
det är naturlagen (tror jag börjar komma ikapp livet), men
-
tänker nog vänta med sånt här tills livet får för sig att bli något episkt igen. Tar mig samman. Hör av mig.
-
det har varit över förväntan (förutom att jag fortfarande aldrig har sett Babyshambles live). Har väl varit det vackraste året någonsin precis som förra året för när åren slutar vara det bästa hittills kanske man bara ska lägga av. Men
-
det enda jag fortfarande undrar efter det här året är om 'Jag kan fortfarande inte gå ordentligt när jag ser dig' duger som känsloförklaring eller om man ska känna efter bättre, men
-
året är slut och jag vill fortfarande åka till Frankrike och läsa djupa romaner och älska människor med tunna sjalar på sig inomhus, för
-
det är naturlagen (tror jag börjar komma ikapp livet), men
-
tänker nog vänta med sånt här tills livet får för sig att bli något episkt igen. Tar mig samman. Hör av mig.
For a minute there, i lost myself
Läser igenom allt och känner igen allt men undrar samtidigt sådär vem är jag som man tenderar att oftast undra när man konfronteras med sig själv. Hittade det här i kommentarsfältet. Tyckte om det på något vis. Kanske för att det var i maj men stämmer. in. så. exakt.
-
---------------
-
---------------
Postat av: teknetium
drygt när man tror man kommit framåt men det visar sig att den andre inte tycker det
aja.
ska försöka göra något åt det där skräpet i morgon.
2010-05-26 @ 22:47:26
Postat av: jag
hmmm, ja eller när man går omkring och vill dö pågrund av en person och man vill att den också ska vilja dö men den säger att den mår bra. jag fattar inte hur det kan stämma. hur kan en sak se olika ut i två olika hjärnor och varför sitter jag just nu med ett bullpapper formad till värsta jointen i munnen? det känns som att jag är i färd med att röka nåt. inte helt ok.
2010-05-27 @ 16:09:14
tänker inte lägga ut bilder på julklappar och pinsamma släktbilder osv
jul är en ganska fin sak för man får en luddig känsla i magen och kan utan samvetets ingripande dricka sin vikt i julmust och tänka fina tankar om personer och höra älskade morfar prata om höginkomsttagare och knegare.
Mindfuck som det heter
Gick in i mitt rum, hittade denna på golvet. Blev ståendes. Tänkte, brukar tröjor verkligen se ut såhär? Tog kort på det.
come on man, let's go home
Tar bort mig, Plura och Bodil Malmsten är i Umeå samma dag, samma tid, båda arrangerade av Humlan, alltså vad hände med planeringen där? less vart man
För jag vill ju så gärna ha en fotoblogg, but let's face it
På sista tiden har jag:
varit på myrorna
köpt en John Lennon-bok
vet ni hur fint det var
varit emo
fruktansvärt
och lyssnat på tonvis med Radiohead
osv osv
varit på myrorna
köpt en John Lennon-bok
vet ni hur fint det var
varit emo
fruktansvärt
och lyssnat på tonvis med Radiohead
osv osv
och de himmelska ben som jag ville förtära de gick därifrån
Och jag kunde ha gjort vad som helst för att höra den tanken
men själv låg jag tyst i min säng åh så frälst av den farliga branten
men själv låg jag tyst i min säng åh så frälst av den farliga branten
Genialiskt ambivalent
en fin kväll blev det nästan igår för det brukar bli det om man får känna sig behövd men idag var en ganska fin dag också för det var sista dagen jag tvingades gå upp och ta sjubussen och sen var det skolavslutning och kramring och jag tänkte att min klass är nog bra, jag är glad att jag råkade träffa er.
Radiohead – Thinking About You
sinnessjukt bra som vanligt
Radiohead – Thinking About You
sinnessjukt bra som vanligt
and it wears me out
lyssnar på massa akustiskt Fake Plastic Trees och annat vackert och idag var jag så att säga emo, kanske det enda emo någonsin som struntat i att lyssna på mcr till fördel för hoola bandoola band, och dansat runt på idrottslektionen och annat. bilder blir det kanske sen också för er som missade detta spektakel för självklart var jag tvungen att egofota lite, annars hade det ju inte varit på riktigt. (och det kändes som en klyscha att känna sorgen när man ser ut som nå emo). derp med mera
Jag blev överfallen av ett perfekt Intet
Alla här i Umeå ser så fina och gammeldagsa ut. Jag undrar om det är så överallt. Alla är så fina och gammaldagsa att man inte kan hjälpa sig utan måste känna sig lite ensam och skriva en sorgespelningslista med en massa Radiohead, Broder Daniel och Thåström och pynta en julgran med känslan av att det nästan var igår jag gjorde det sist. Älskar när man vaknar och ser att någon har skrivit till en under natten, ett av mina bästa var när jag vaknade och det stod 'Septembernätter är så jävla snygga' och jag undrade vad som skulle hända härnäst. På fredag är det tydligen jul osv.
andra filmen med SJP som jag idag börjat se men inte kommer se klart
letade efter böcker att läsa men kände någon sorts svindlande känsla, som påminner om andnöd, som att jag sugits ner i det ofattbart oändliga havet av dålig litteratur. fick panik och stängde ner adlibris.com
If I could be, who you wanted
Radiohead är fantastisk julmusik, jag går ute under snön tills jag får ont i huvudet och ska kanske slå in julklappar idag om jag orkar. Osv.
det ger mig kalla kårar, att se dig slockna såhär
jag älskar avslutade kapitel. inte att jag är rädd för förändringar nejnejnej, och det får ni tolka hur ni vill också för jag vet inte ens själv om jag är ironisk eller inte för om jag ska vara melodramatisk och så, så kanske jag inte vet riktigt själv. men jag älskar avslutade kaptiel. att bara kunna titta tillbaka, säga det blev som det blev, det är inget att göra något åt, det tjänar ingenting till att försöka förändra något nu. och när man går ensam i någon sorts snöstorm över regementesbron och man lysnar på just like a woman och ljuskäglorna plockar andan ur en så man måste tänka Oj perfekt, och man känner att näe, jag kanske inte känner något alls för någon alls just nu, det är kanske då melankolin är vacker. och varje gång man sitter ensam i bibliotekets fönster så ser man massor av nya människor och tänker det kanske finns lösa trådar än så länge. (och gruppkramar i massor i snön.)
When the villagers come to my door I will hide underneith the dining room table
allt känns som AA JO FAST NÄE.
Men ikväll ska jag dra årets sista meningslösa pluggafton. Imorrn ska jag tror jag umgås med Björn och inte ta snabbaste bussen hem och annat sådant man kan nöja sig med sådär på dagar då livet egentligen inte spelar någon roll men går bra ändå. (man klarar sig väl.)
Jag idag på bokredovisningen:
"-Och så får Harry veta att det var den onda trollkarlen Voldemort som dödade honom."
Och solnedgången idag var ju till och med nästan rentav magisk.
Men ikväll ska jag dra årets sista meningslösa pluggafton. Imorrn ska jag tror jag umgås med Björn och inte ta snabbaste bussen hem och annat sådant man kan nöja sig med sådär på dagar då livet egentligen inte spelar någon roll men går bra ändå. (man klarar sig väl.)
Jag idag på bokredovisningen:
"-Och så får Harry veta att det var den onda trollkarlen Voldemort som dödade honom."
Och solnedgången idag var ju till och med nästan rentav magisk.
för allt som brinner i min själ. det ska jag kasta ner på er.
Sitter i ett rum som bara är upplyst av ni vet såna här adventsljus, känner mig som världens mest ocreddiga person, lyssnar på Thåström och irriterar mig på att han sjunger enerji istället för enerchi ifall ni fattar. Skulle bara vilja ha sommar nu för det är för kallt kom igen DET ÄR FÖR KALLT vem kan gilla det här, DET ÄR FÖR KALLT, jag vill göra massor ni vet så att man slipper vara världens mest ocreddiga person som sitter hemma och läser bloggar, dricker kaffe och tänker jag vill nog inte ha dig, fast vadå om jag inte ville ha dig så skulle jag väl inte ens tänka tanken så jag vill nog ha dig trots allt. och SOVER. Vill göra saker. Men det är för kallt och jag sover det är allt. Känner för att ställa in julen i år, vill inte ha den längre. I januari kanske jag får bo på ersboda igen (vadå jag kan inte vara här längre, jag klarar nästan inte av det längre, ni vet vara bestämd över. och inte kunna åka vars jagvill, och göra saker). Tror inte att jag gillar vardagen så mycket just nu. Oh om det bara ville bli sommar. Då kanske det skulle vara såhär:
Nånting sköljde mig ren när jag vakna idag, en tanke bröt sig helt fri och fick bestämma ett tag, och jag kan se hur himlen är ren och jag klarar vardag.
(men jag förväntar mig ingenting)
Hästpojken – Jag förväntar mig ingenting
Nånting sköljde mig ren när jag vakna idag, en tanke bröt sig helt fri och fick bestämma ett tag, och jag kan se hur himlen är ren och jag klarar vardag.
(men jag förväntar mig ingenting)
Hästpojken – Jag förväntar mig ingenting
Brukar väl inte skriva sånt här för det kan ni likväl läsa på fb
Idag den tredje advent så scorade jag ordentligt och köpte en finfin bok med bilder och biografi om John Lennon och det var asnice. Älskar nog bilderböcker, en kärlekshistoria jag inledde med Max och pottan och still going strong såhär sexton år senare.Jag har också druckit kaffe och det var nice. Glögg me. Pappas vän skrattade såhär: Hö Hö Hö, när mamma och pappa föreslog att jag skulle ta lite mer starkvinsglögg, jag suckade och ni vet skakade på huvudet inombords. Och jag har skrivit ett boksamtal om Harry Potter och de vises sten, älskade speciellt att skriva "Han kommer till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom", kändes bara underbart på nåt vis. Lyssnar på en massa underbar musik och tar upp min Murakamiläsning så smått och ser nånting flyta runt i heta strömmar nere i ljuset och tänker därmed på miljökunskap och konvektionsströmmar och annat sånt smått och gott så att säga. Och igår när jag hade sett Pans labyrint fick jag en insikt och hade svaret på alla livets frågor och något om energi, jag verkligen hade det för en stund, men jag vet inte om det hade något att göra med Pans labyrint eller inte. Lyssnar på Monica Zetterlund. Och Plura: Alla fattar utom du, du har inte en aning, att jag tänker på dig precis just nu. Och är fruktansvärt sugen på rostade mackor. och nu efter det här kanske jag inte behöver skriva facebookstatusar på en vecka.
Lite bilder på det så är jag i land.
Lite bilder på det så är jag i land.
Så pass
Tredje advent.
Really?
Vadå som jag minns det var det långt till jul. Nu förtiden har man inte ens tid att vänta på julen, den liksom bara kommer helt plötsligt medans allt annat händer, christmas is what happens while you're busy making other plans eller vad man nu ska säga.
Really?
Vadå som jag minns det var det långt till jul. Nu förtiden har man inte ens tid att vänta på julen, den liksom bara kommer helt plötsligt medans allt annat händer, christmas is what happens while you're busy making other plans eller vad man nu ska säga.
Fast jag inte sett dig på så länge, tänker jag på dig ibland
En sån årstid då en god kopp kaffe kan göra dagen, eftersom att man av erfarenhet och därmed med all rätt, inte förväntar sig något alls.
Some things are better, if they're just forgotten.
What you don't have you don't need it now (det kanske till och med ligger nånting betydelsefullt i det)
Behöver ingen kristallkula för att kunna säga att jag snart går i rännsten
Skriver novellanalys i tre timmar, det vill jag aldrig göra om för jag har bara en sak att säga AY CARAMBA. vad det betyder är kanske ett mysterium dessutom. Och för någon dag sedan så var varje sekund en bild för sig, vred på huvudet, klick, klick, klick, hackig var väl världen. sprang uppför trappan, ska köpa bulle nu när världen rör sig i robotaktiga rörelser och jorden snurrar tänkte jag, och ja det här ska jag göra om tänkte jag också. Makes no sense jag inser det. Men idag skrev jag som sagt novellanalys i tre timmar medans jag lyssnade på Ravi Shankar, perfekt analysmusik actually, för det är instrumentalt så man måste inte lyssna så noga och dessutom så är låtarna nog tjugo minuter långa så man slipper byta hela tiden. men efter de bittra tre timmarna så kommer jag nog aldrig kunna lyssna på honom igen. och sedan så råkade jag i kast med min ögonvrå och blev tvungen att skriva Han måste nog vara min själsfrände, i hemlighet och sen råkade jag lyssna på Hey soul sister och nästan börja gråta och jag kan nog inte göra mig förstådd idag så ska sluta försöka och gå ut med hundarna istället hejdå.
I'm going to stop pretending that I didn't break your heart
A men kom igen, vad bedrövligt allt är.
Casiotone for the painfully alone
and sometimes, the way that you stop and smile, it breaks my heart every time, because I know that you're thinking. of anyone but me.
att livet är något enkelt
Lyssnar på A hard rain's gonna fall på lp-spelaren om och om igen och dammsugar topless för ärligt talat man behöver sitt svängrum ibland om ni förstår och städar för första gången på superlänge och har väl rätt mycket att göra nu i framtiden men bara ritar bilder av människor med huvudet i varandras knä under allén och vill ha sommaren, har ni tänkt på att det känns som att saker skulle vara lättare och bättre om det var sommar nu? Tänker på festivaler och att smita in på en restaurangtoa för att tvätta av sig för första gången på tre dagar och att känslorna blir mycket mer stora och svårformulerade när man inte har ätit varm mat sen man först kom dit och att gå runt med en helt ny människa som verkar veta allt och som frågar om man ska fika och som man sen aldrig ser igen. Och nu inför nästa sommar, tänker som ni vet Håkan sjunger, Vem vet hur länge vi har varandra? Eller. Man kanske ska ta vintern först. Innan man tar sommaren. Och undrar hur våren blir.
Jag längtar lite till första maj när jag väl är igång.
detta min sköna är en dansmelodi
jag längtar efter att få skriva romantiska sms till sig, såna här
För varje steg man tvingas ta blir det svårare att gå
oh vad fina vi är
Vet inte, slängde mobilen i snön, bet i Signes jacka fast då gick käken ur led. Lyssnar på Hoola Bandoola Band. Pilgatan gör något med en, man börjar normal men sedan så säger man saker om att du är Önos Inlagda gurka och senap och sen fattar man inget helt plötsligt. Och i torsdags, Johnossi ni vet, och jag hoppade klev på tår skrek sjöng What's the point of doing anything if you'll never notice, I would sit and wait for you och strödde ut kärleken ur mina fickor tills den tog slut och kastar in mitt liv i stroboskopernas ljus och bara skriker och får ut dig ur mitt system, om än bara för en kort kort kort jag understryker kort stund.
